Ny statistik visar både minskning och stora problem med nikotinskräp

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången redovisas nationella mätningar som visar hur skräpet utvecklats över tid – och i stadsmiljö uppges en minskning mellan 2023 och 2025. Samtidigt dominerar nikotinrelaterat skräp, och mätningar av strandskräp visar mycket höga nivåer längs Västerhavet.

Många upplever nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. I undersökningen uppger en av tio att de själva har skräpat ner, främst yngre personer, män och snusare. Vanliga skäl som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

30 % mindre skräp i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar

Enligt rapporten har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023 (mellan 2023 och 2025). Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring lyfter att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor kan göra skillnad:

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats”, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Exempel på skräpföremål som enligt rapporten minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Nikotinskräp vanligast – fimpar står för nästan hälften

Trots att antalet fimpar gått ner i mätningarna uppges nikotinprodukter fortfarande vara det vanligaste skräpet i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 %

Håll Sverige Rent lyfter också producentansvar kopplat till snus. Josefin Carlring säger:

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på”, säger Josefin Carlring.

Vardagsexempel: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att illustrera hur det kan se ut i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt resultaten till ett exempel: på en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana skulle man enligt rapporten passera över 1 000 skräpföremål (det mesta plast).

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men skräpet minskar inte tydligt

Rapporten uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Enligt en Novusundersökning känner få till den så kallade ”flergångslagen”, och ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway.

”Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister. Fler behöver känna till att det finns flergångsalternativ och faktiskt välja dem i praktiken”, säger Josefin Carlring.

Enligt resultaten från de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 syns dessutom inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Strandskräp: stora skillnader mellan Västerhavet och Östersjön

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten stora skillnader mellan olika havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025. Det är 55 % högre än 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt rapporten är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här uppges mer skräp kunna kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällen uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det som hittades under 2025. Rapporten lyfter också att det förekommer förpackningar från godis, snacks och mat, vilket visar att nedskräpning inte bara är ett stadsproblem.