Ny rapport pekar på minskning över tid

Antalet personer som löser statligt jaktkort på Gotland minskar över tid, enligt en ny rapport som Naturvårdsverket har beställt. Samtidigt uppges Gotlands län ha den högsta medelåldern bland jaktkortslösare i landet.

Naturvårdsverket beskriver att minskningen av antalet jaktkortslösare ses i hela Sverige, trots att stödet för jakt är stabilt och brett.

Stödet är fortsatt starkt – men färre löser jaktkort

I Naturvårdsverkets nyhet (daterad 21 maj 2026) framhålls att utvecklingen inte kan förklaras enbart av avgiftens storlek eller hur betalningen fungerar, utan att den verkar hänga ihop med större förändringar i samhället. Myndigheten skriver också att alla län visar minskningar i andelen jaktkortslösare, även om utvecklingen varierar.

– Det finns ett fortsatt starkt stöd för jakt. Det tyder på att minskningen inte beror på minskat intresse, utan på hinder i systemen runt jakten, säger Mona HansErs chef för viltanalysenheten.

Avgiften finansierar Viltvårdsfonden

Viltvårdsavgiften (avgiften för jaktkortet) går enligt Naturvårdsverket till Viltvårdsfonden, som finansierar delar av den svenska viltförvaltningen. Fonden används bland annat till:

• uppföljning av hur viltstammar utvecklas
• viltforskning
• genomförande av viltförvaltning
• stöd till ideella organisationer som arbetar med jakt och viltvård

Flera faktorer bakom minskningen

Naturvårdsverket uppger att rapporten pekar på flera samverkande orsaker bakom minskningen, bland annat förändringar i befolkningen, tillgång till jaktmark, förändrade viltstammar och förvaltningsbeslut. Även mer praktiska frågor kan spela in, som hur aviseringar fungerar och hur enkla digitala tjänster är.

– Naturvårdsverket kan inte påverka alla faktorer men smidigare administration och tydligare information kan ha betydelse. Det handlar om att göra det lätt att göra rätt och ligger i linje med utvecklingsarbete som redan pågår, bland annat med Jägarregistret och digitala tjänster, säger Mona HansErs.

Rapporten: minskning sedan 1990-talet

I rapportens sammanfattande punkter anges bland annat att antalet personer som löser statligt jaktkort har minskat sedan mitten av 1990-talet, och att det nu finns ungefär lika många jaktkortslösare som under perioden 1960–1975.

Rapporten lyfter även utveckling över en tioårsperiod:

• Antalet statliga jaktkort minskade med cirka 20 000, från 277 720 (jaktåret 2006–2007) till 257 442 (jaktåret 2015–2016).
• Antalet utländska jaktkortslösare ökade från 24 428 (2005–2006) till 29 177 (2015–2016).
• Medelåldern bland jaktkortslösare ökade från 51,4 till 52,7 år mellan 2006–2007 och 2015–2016.

Naturvårdsverket skriver samtidigt att det under jaktåret 2025/2026 verkar som att trenden vänder för antalet personer som löser jaktkort.