Gotland kräver tydligare gränser i plan för fartygsolyckor

Tekniska nämnden ställer sig bakom länsstyrelsens beredskapsplan för stora fartygsolyckor, men efterlyser mätbara kriterier och finansiering.
Tekniska nämnden antar yttrande om beredskap vid stora fartygsolyckor
Tekniska nämnden i Region Gotland beslutade att anta teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande över länsstyrelsens förslag till beredskapsplan för stora fartygsolyckor runt Gotland. Yttrandet skickas vidare till regionstyrelsen, som ska samordna Region Gotlands slutliga svar till Länsstyrelsen i Gotlands län.
Bakgrund
Länsstyrelsen i Gotlands län har tagit fram ett förslag till beredskapsplan för hur stora fartygsolyckor ska hanteras runt Gotland. Enligt lag är regionen skyldig att agera enligt närhetsprincipen vid den här typen av händelser. Tekniska nämnden behandlade ärendet som remissinstans och lämnar nu sitt yttrande till regionstyrelsen.
I yttrandet framhåller teknik- och samhällsbyggnadsförvaltningen att den inte har något att invända mot beredskapsplanen som helhet. Förvaltningen pekar samtidigt på flera punkter som enligt dem behöver förtydligas, både juridiskt och operativt.
För mer bakgrund i ärendet kan du läsa Gotland skärper beredskapen för stora fartygsolyckor.
Krav på mätbara aktiveringskriterier
En central synpunkt i yttrandet är behovet av tydliga och mätbara kriterier för när beredskapsplanen ska aktiveras. I dag används begreppet "större utsläpp" utan definierad lägstanivå. Förvaltningen föreslår att planens matris kompletteras med kvantifierbara värden, exempelvis med inspiration från internationella definitioner av stora oljeutsläpp.
Förvaltningen vill också att det tas fram motsvarande aktiveringskriterier för passagerarfartyg, baserade på till exempel antal berörda personer eller fartygskapacitet.
Synpunkter på begrepp, avtal och kontaktuppgifter
I yttrandet lämnas även mer detaljerade synpunkter. Det gäller bland annat terminologi i dokumentet, hänvisningar till skyddsjaktavtal och hur kontaktuppgifter till viltrehabilitering bör hanteras för att undvika inaktuella personuppgifter. Förvaltningen vill dessutom att benämningen av Region Gotland ses över och att interna organisationsnamn ersätts med mer generella hänvisningar.
Kostnader och finansiering
Förvaltningen lyfter att det finns betydande ekonomiska utmaningar kopplade till beredskapen för stora fartygsolyckor. Även om kommunen kan söka ersättning i efterhand för saneringsarbete vid olyckor, pekar man på att beredskapsfasen kräver investeringar som i dag saknar finansiering.
Regionen behöver bland annat bygga upp mellanlagringsplatser för farligt avfall, lokala uppsamlingsplatser samt investera i personlig skyddsutrustning. Förvaltningen konstaterar att medel för dessa investeringar inte finns i nuvarande budget och att saneringsverksamheten inte omfattas av de kommunala avfallsavgifterna. Därför bedömer förvaltningen att ramtillskott krävs för att finansiera beredskapen.
Yttrandet pekar också på behov av en ny beredskapsupphandling för transport och behandling av saneringsavfall samt att nuvarande bemanning bedöms vara för liten för att klara en större insats.
Tidsplan och nästa steg
Tekniska nämnden ställde sig bakom yttrandet i sin helhet och beslutet förklarades omedelbart justerat. Nästa steg är att regionstyrelsen samordnar Region Gotlands slutliga svar till länsstyrelsen om den framtida beredskapen vid stora fartygsolyckor runt Gotland.
Källa: Tekniska nämnden, Region Gotland, sammanträde 17 september 2026, § 151.
Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


